Thailand Jan 2008
Thailand Jan 2008
Den här resan bestämde vi att göra en avstickare till Koh Lanta. Vi bokade biljetter i 1:a klass på nattåget. Uj, vad vi frös i all air-condition.
Det var lite omständigt att komma till Koh Lanta. Här tar vi båten ut till ön.
Vi hade redan innan vi åkte till Koh Lanta bestämt att vi ville bo sådär basic som vi gjorde när vi reste runt i Asien som unga. Så precis vid stranden (Klong Nin Beach) hittade vi vår lilla bungalow med just ingenting annat än en säng med ett myggnät över. Men faktum är att vi tyckte om det och vi var nog lite nöjda över att vi faktiskt fortfarande klarade att bo så enkelt (en liten tid i alla fall).
Badrum med Balikänsla... Man får inte vara pryd!
På Koh Lanta råder en avslappnad stämning. Här är det ett lugnt strandliv som gäller och man faller snabbt in i lunken.
Det fanns mycket tid för strandlek.
Gott om tid för massage också.
Lunchdags. På Koh Lanta finns det så många mysiga restauranger och man hittar ju alltid någon favorit.
Miami var en restaurang som vi trivdes på. Här var det mysigt att ligga på bastmadrasser på sandstranden och ta en drink vid solnedgången.
Solnedgången missade man aldrig på Koh Lanta.
Eldshow bjöds man på varje kväll. Vår son blev så inspirerad och artisten visade honom mer än gärna hur han skulle hantera sina klot.
I staden Saladan kan man shoppa. Här på Koh Lanta passar reggaemössor hur bra som helst. Vi hamnade på en jättestor reggaefest på stranden vid något tillfälle och då kunde vi givetvis inte låta bli att köpa med oss en CD med Thailands okrönta reggaekungar "Job To Do".
En båtutflykt är ett måste på Koh Lanta.
Vattnet var klart och fint för snorkling. Vi besökte ön Koh Muk där grottan Emerald Cave finns. Man kan simma 80 meter genom grottan och komma ut i en lagun, men det gäller att simma tillbaka i tid eftersom tidvattnet stiger snabbt. Man gör det nog inte utan en guide.
Muai Thai är blod, svett och tårar.
Men det avskräckte inte sonen. När vi kom tillbaka till Hua Hin fick vi leta reda på en lokal för thaiboxning så att han kunde börja träna.
Hemresan bokades i 2:a klass och fastän det inte var samma finish i tågvagnen som på nedresan så var detta mycket behagligare.
Borta bra men hemma bäst. Ingenting går upp mot att slinka in på MacDonald's som omväxling.